En skitassociation...

Ibland undrar man ju var man får allt ifrån. Idag till exempel fick jag en riktig skitassociation. Vi har ju ett ökande antal fjällkor här på gården och insåg till slut att vi behövde övergå från att handskotta gödsel till något mer rationellt för att orka med. Denna insikt om vår otillräcklighet med grep och skottkärra för att hålla dyngan borta från ladugården ledde till att vi tog upp en större port för att kunna gödsla ur kornas liggyta bestående av djupströbädd med traktor. En djupströbädd behöver inte gödslas ur så ofta, man lägger bara på nytt strö eftersom så att djuren har rent att ligga på. Men nu var det dags. Eller rättare sagt - korna har ju varit ute på bete i sommar så vi började redan i våras med att försöka få tag på någon traktor som kunde ta ut ströbädden. Till slut hittade vi en som hade rätt utrustning och lovade att komma. Men så gick traktorn sönder och inget hände. Vi väntade och väntade, smått oroligt eftersom höstens installning närmade sig alltmer. Så idag, en helt vanlig dag då vi hade tänkt ta upp potatis, då kom han. Medan jag såg på hur den gamle mannen i den gamla traktorn gödslade ur alltihop började jag tänka på den yttersta dagen. Jag kunde inte släppa tanken på att detta förlopp säger något om vår världs beskaffenhet...

En dag, vi vet inte när, kommer frälsaren tillbaka med sin traktor för att skotta ur all världens skit. Han ska göra allt nytt. Utan honom förmår vi inget. Vi gödslar tafatt ur lite här samtidigt som det blir mer skit på ett annat ställe. Och den samlade mängden växer och växer. Till slut är det dags, måttet är fyllt. Då vill det till att vi har gjort "portarna höga och dörrarna vida, att ärans konung må träda dit in". När all ondska och skit som samlats är borta rullar han ut en bal halm och fyller foderbordet med fint gott hö. Sedan tar han upp stalljournalen och räknar in sina fjällkor, som han tvättat vita som snö. De flockas kring honom och nosar igenkännande på sin Herre och slickar honom med sina sträva tungor. Ingen av dem har odjurets gula plastmärken i örona.

Kommentarer
Postat av: Cecilia N

Underbar!

2010-10-16 @ 13:50:48
URL: http://cessistickar.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0