Varning! Sammanlyst

I min församling har vi två kyrkor och därmed två gudstjänstfirande församlingar. Eller ska jag säga hade. Under våren har nämligen allt fler gudstjänster sammanlysts. Visst kan det bero på att det är en präst mindre än vanligt, (d v s två) men eftersom jag som praktikant i Kalix nyligen firade gudstjänst och predikade i tre (!) olika kyrkor samma söndag så vet jag att det är möjligt att fira gudstjänst i båda kyrkorna iallafall. Det vore konstigt om det var svårare för en präst än för en förstagångspraktikant, menar jag. Eller svårare för en Vännäs-präst än en Kalix-präst. Nu invänder väl vän av ordning att det inte är ovanligt att små och glest besökta kyrkor i byarna inte har gudstjänst varje söndag. Därför vill jag tillägga att båda orterna har flera tusen invånare. Vår kyrka ligger i den största med ca 5000 boende. Dessutom har det inte varit färre besökare än att det gått att fira gudstjänst, oftast kring 25 st en vanlig söndag, helt ovetenskapligt uppskattat.

Nu har jag dessutom drabbats av detta otyg på ett annat sätt än att "bara" berövas söndagens huvudgudstjänst i mitt andliga hem. Vi lovade nämligen för länge sedan att bjuda på tårta på kyrkkaffet på söndag i vår kyrka. Normalt sett kommer det väl högst 40 pers och det var det vi förväntade oss när vi erbjöd oss. I går ringde emellertid husmor och varnade oss. Gudstjänsten hade sammanlysts så det var nog bäst att vi beräknade att åtminstone 60 st skulle komma. Detta beslut togs alltså helt över våra huvuden och vi förväntas helt sonika att inte bara gilla eländet utan dessutom betala kalaset! Med bara några dagars varsel till på köpet för att göra 50% mer smörgåstårta än vi tänkt. Vi hade t o m redan handlat. Det var alltså så dags DÅ att få kalla fötter och bjuda på glass istället! 

Nu är jag inte snål (även om jag inte gillar att bli bestulen för det) och visst är det på ett sätt kul när det är många i kyrkan, om det inte vore för husmors tröstande ord: "Det är ändå inte så många av dem som brukar komma som åker till den andra kyrkan". PRECIS som om det skulle vara någon tröst. Här kämpar man på för att så gott det går främja församlingsgemenskapen och så får man inte ens träffas varje söndag (och när det väl är gudstjänst så är det inte alltid kyrkkaffe) Veckomässa har vi inte haft på ca 7 år sedan den präst som höll den på sin fritid slutade, inte heller bibelstudiegrupp. Så sjunger man inte i kör eller kan komma på dagtid så är det kört för hela veckan om man är över 17 år. Visst är söndagens högmässa viktigast (som strängnäsbispen sa i KT) men jag förmodar att han inte menade just den kommande söndagens. I vår kyrka är den dock den första högmässan (annars firas numera bara söndagsgudtjänst/mässa) sedan 2009 års semestrar, då vi också hade gudstjänst varannan vecka för övrigt. (Hur det var innan minns jag inte på rak arm) Denna högmässa hade väl inte heller blivit om inte jag ägnat en god stund av planeringstiden åt att övertyga prästen om att det var dags...

Det har sina sidor att praktisera i andra församlingar. Man blir t ex mycket mer plågsamt medveten om hur mycket bättre allt kunnat vara i den egna församlingen. Å andra sidan tänds hoppet om att det kanske någon gång kan bli annorlunda. Tills dess ska jag baka och baka och baka. Till 66% som frivillig och till 33% som utnyttjad. Nästa gång blir det glass...

Kommentarer
Postat av: Tobbe

Du talar om ett tilltagande problem: de alltmer frekventa sammanlysningarna. Tyckes mig som om många präster antingen är bortskämda eller inte längre begriper vad som är en prästs huvudsakliga syssla. I den kyrka där jag sedan ett decenium är ansvarig har jag tagit strid mot sammanlysandet. Det har gett resultat. Gudstjänstkärnan är nu mycket större och stabilare (men det kan ju delvis också ha andra orsaker).

2010-04-09 @ 20:42:32
Postat av: SvBG

Tack för en bra blogg. Jag blev riktigt inspirerad att skriva lite om församlingsgemenskap på min egen blogg.



Du har i alla fall fullkomligt rätt när det gäller detta med sammanlysningar. En församling med Vännäs kapacitet, borde ju kunna åstadkomma mer... men jag känner ju å andra sidan inte till omständigheterna.



Gud välsigne dig!

/Sven-Bertil Grahn, präst i Piteå församling

2010-04-10 @ 11:23:36
URL: http://www.svenbertilgrahn.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0