Som flyttfåglar

Emeritiprästen har sin vana trogen återvänt till såväl sommarstuga som sommarvikariat i församlingen, ”likt en flyttfågel”, som han sa när han presenterade sig. Orden fastnade i mig, ja mer än predikan om den förlorade sonens återkomst faktiskt, även om den också var tänkvärd. Såhär i sammanlysningarnas tid känner man sig allt bra mycket som en hemlös nomad som kyrkokristen har jag tänkt flera somrar. Då utifrån en slags tillvaro i exil, där hemmet ofrivilligt stängs för en så att man tvingas att leva någon annanstans. Men nu får jag tänka om. Denna tillvaro är inte nomadens! Också en nomad återvänder till samma platser gång på gång. Nomaden irrar inte planlöst omkring utan följer naturens växlingar och tillgången på t ex bete på olika platser inom ett väl definierat område. Ungefär som flyttfåglarna, som återvänder år efter år för att häcka, så länge förhållandena fortsätter vara gynnsamma just den årstiden. Hur sträng vintern är behöver inte flyttfågeln tänka på annat än i uppbrottets stund. Som bonde är man en utpräglad stannfågel. Man ägnar hela den gynnsamma tiden till att lägga upp förråd inför den kommande vintern. För närvarande pågår höskörden. Sommarens glädje fördunklas av vetskapen om allt som måste hinnas. Blir förhållandena mer ogynnsamma finns två val: Uthärda eller dö. Nåja, man kan ju också flytta, men en stannfågel flyttar i så fall för gott och stannar på ett nytt ställe. Likt Karl-Oskar och Kristina i Utvandrarna. När jag flyttade norrut så flyttade jag för gott. Jag bosatte mig i Vännäs för gott. Men nu vet jag varken ut eller in. En räcka händelser har rubbat min stannfågelsexistens i grunden. Det var inte bara att oasrörelsen kom in i mitt liv, även om oaserna är flyttfåglarnas rastplatser. (I år blir det Oasmöte på Storstrand första helgen i augusti.) Det var inte bara att vi köpte ett bönhus i Brattfors och flyttade en del av vårt engagemang dit och till EFS. Det var inte bara att jag började läsa en master i diakoni på distans från Oslo. Det var inte bara att hela tillvaron förändrades på ett helt oförutsägbart sätt när vi startade mejeriet, med både mer bundenhet och mer frihet. Det var inte bara drömmarna kring köpet av den ”nya” sjusitsiga bilen. Nej, inte bara, men allt har samverkat. Och överallt är det Gud som har handlat och visat mig nya vägar som jag inte visste fanns. Och jag anar att flyttfågelns tillvaro är Kristuslik: ”En kort tid och ni ser mig inte, en kort tid och ni skall se mig igen” Som flyttfåglar kommer vi hit för en kort tid, vi bygger bo och får kanske barn. Sedan är det dags att bryta upp. Vårt hemland är himlen. Så varför skulle vi inte kunna vara trogna våra sammanhang också här på flyttfåglars vis? Flyttfågeln vänder alltid tillbaka, så länge den lever, till samma platser. Trots alla umbäranden resan medför är den en trogen återvändare. Den rastar i samma oaser, bygger bo under samma takskägg. Den stannar inte till varje pris. Men den återvänder. Jag har på olika sätt blivit påmind om att det jag gör och kanske också den jag är uppskattas också här lokalt. Min blogg och mina reflektioner i SPT läses och uppskattas t ex. Det är otroligt värdefullt för mig att få veta det, ska ni veta! Samtidigt har mina resor till Oslo gjort att min barndoms hemtrakter kommit närmare och blivit mer tillgängliga. Livet har vuxit ihop geografiskt. Jag har insett att jag under ganska lång tid längtat bort. Jag har ju både släkt och de flesta vänner på andra orter. Kyrkligt har jag också känt mig malplacerad. Nu känns det okej att längta. Som flyttfågel har man flera hem. Ett av dem är här i Vännäs. Hit vill jag återvända. Det känns bra att vilja återvända. Att återvända är ett mer aktivt val än att bara stanna kvar. (Kanske landar vi nu till sist hos den förlorade sonen och hans bror i fadershuset.)

Kommentarer
Postat av: Andreas Holmberg

Är flyttfåglarna hemma i Brattfors den 14-15 juli då vi drar norrut mot farfars i Lule? Vore kul att hinna se ert nuvarande bo!

2014-07-08 @ 07:35:04
URL: http://efsidag.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0