"Klimatsmart kyrka" alltmer bilburen

Svenska kyrkan är tydligen mån om klimatet har vi fått höra av div informatörer, biskopar m fl. Samtidigt sker en motsatt utveckling som är väldigt luthersk antar jag - Luther beskriver ju i "En kristen människas frihet" paradoxen att den kristne både är slav och fri på samma gång. Nu ser vi en liknande paradox där Svenska kyrkans vilja blir alltmer "god" i klimathänseende, samtidigt som bilberoendet bland de kyrkokristna ökar mer och mer. Låt mig ta ett närliggande exempel, nämligen vår familj. Vi är sju personer och vardagligen klarar vi oss utmärkt med en liten bränslesnål femsitsig bil, eftersom vi inte färdas samtidigt och flera kan ta sig med kollektivtrafik dit de ska. Men så var det söndagarna. Vi bor 5 km från närmsta kyrka och även den sträckan skulle några kunna cykla eller gå. Men i takt med att pastorat ökar i storlek och gudstjänster sammanlyses så ser vi nu ingen annan utväg än att köpa en sjusitsig större, och därmed bränsletörstigare, bil om vi med någon någorlunda säker söndaglig regelbundenhet ska kunna fira gudstjänst i Svenska kyrkan även fortsättningsvis. Nu menar jag inte att utvecklingen just här per automatik behöver gå åt det hållet, bara att vi, utifrån det allmänna läget, tror att vi kommer behöva den, vilket påverkar vårt beslut att köpa bilen. Till detta rent praktiskt-strukturella kommer den teologiska och liturgiska diversifieringen av samfundet som frestar kyrkokristna att färdas till en kyrka längre bort än den närmaste om det är "bättre" där. Hur många personkilometer gudstjänstfirarna färdas till en gudstjänst är inte ens ett miljömål i verksamheten så vitt jag vet. (Kanske något att motionera om?) Endast de mil som anställda och förtroendevalda färdas finns med in någon slags redovisning. Därför kan det ju i förstone se ut att vara bättre om de anställda stannar kvar på samma plats och man bara värmer upp en lokal etc. Men ekvationen blir ju en annan om de personkilometer som gudstjänstfirarna färdas också räknas med. Då kanske det är motiverat att fira gudstjänster i mindre skaror och att EN bil med anställda åker längre för att ortsbefolkningen ska kunna gå eller cykla till gudstjänsten. Det gör till på köpet Svenska kyrkan mer närvarande och öppen och ingjuter kanske också en del hopp i bygder där allt annat redan för länge sedan lagts ner. "Närvaro, öppenhet, hopp" sägs ju vara Svenska kyrkans ledord. Först då också den miljöbelastning som drabbar enskildas privatekonomi till följd av Svenska kyrkans avsaknad av gudstjänster på vissa orter räknas med kan Svenska kyrkans totala miljöbelastning värderas rättvist. För Svenska kyrkan vill väl ändå att vi alla ska fira gudstjänst, eller?

Kommentarer
Postat av: Tobbe

Haha!
Både kul och tänkvärt inlägg.
Till gudstjänsterna i Hertsökyrkan har under åren kommit folk både från Boden och Piteå. Många personkilometrar blir det.
När ni nu ändå har en sjusittsig bil kan ni ju ta en sväng till Luleå och hälsa på - fast det är ju klimatsmartare att jag kör MC till Vännäs :)

2014-07-19 @ 07:53:24
Postat av: Gunvor Vennberg

Jag föreslår att vi träffas på Oas i Piteå, då får vi köra en bit var! Många personkilometrar där visserligen, men vi och andra slipper ju att åka och hälsa på varandra en i taget så det är effektivt på sätt och vis det också.

2014-07-20 @ 00:27:23
Postat av: Andreas Holmberg

Tänkvärt som vanligt. Just innan vi flyttade hit till Iggesund avskaffades de söndagliga högmässorna i Enånger, Njutånger och Iggesund till förmån för en enda högmässa i hela pastoratet - på somrarna i Enånger, på vintrarna i Njutånger och nu när Njutångers kyrka renoveras under hösten i Iggesund. Tydligen har gudstjänstdeltagande ökat sammanlagt jämfört med när några få själar satt på respektive håll - men bilåkandet har min själ också ökat, så ur miljösynvinkel... hmm... synd mot naturen?

2014-09-19 @ 15:57:32
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Allan Emrén

Både våra kära biskopar och de flesta andra glömmer en viktig sak i sammanhanget:
ALLT kol och ALL olja har en gång varit koldioxid i luften. Innan kol och olja bildades var klimatet något varmare, ca 5 grader. Aldrig senare har växtligehtan varit så frodig som då.
"Ökenutbredningen" har visat sig vara en myt, tvärtom har det blivit allt grönare i Afrika.
Så jag tror vi kan se fram emot ett grönskande Sahara, jordens framtida kornbod.

2015-03-16 @ 10:34:54
URL: http://www.KunskapOmGud.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0