I pastoratsregleringarnas tid

Innan första oktober ska ansökningar om pastoratsreglering (läs sammanslagning till större enheter) ha inkommit till stiften för att regleringen ska kunna träda i kraft efter kyrkovalet. En idiotisk ordning enligt somliga - eftersom det då inte är möjligt att göra löpande förändringar utan bara var fjärde år. Detta innebär att vi nu lever i pastoratsregleringarnas tid. För några veckor sedan fick jag veta att detta gällde även min hemförsamling Vännäs som föreslås slås samman med Bjurholm. Till saken hör att en sådan sammanslagning enligt stiftets "lathund" ska föregås av en lång förankringsprocess där fördelar och nackdelar vägs mot varandra och som senast borde ha påbörjats vid nyår. Men här påbörjades den alltså i måndags. Idag ska kyrkorådet besluta om huruvida en ansökan ska skickas in eller ej. På informationsmötet i måndags fick de ansvariga politikerna svidande kritik från både anställda, gudstjänstfirare, och andra medlemmar för att processen går för fort. Frågan har inte ens MBL-förhandlats vilket är ett lagbrott och riskerar kosta församlingen en rejäl slant.
 
Hur kunde det då gå så här? Jo Bjurholm, som är en förhållandevis liten församling med 2050 medlemmar började processen med att undersöka en sammanslagning med Nordmaling - något som föll sig naturligt eftersom de historiskt varit samma församling. Förlovningstiden gick och allt såg lovande ut. Under våren stod det emellertid klart att Nordmaling tyckte att processen gick för fort. Så i maj vände sig Bjurholm till Vännäs istället. När väntan på bruden blev för lång och festen redan planerad blev bröllopsdatumet till sist viktigare än vem äktenskapet ingicks med. Hela den förberedande processen med Nordmaling utmynnande bara i ett stort frågetecken (?) och kanske också besvikelse bland dem som börjat planera för en gemensam framtid. Vännäs församling, som tycktes vara mer lättfotad (läs toppstyrd), fick duga istället när behoven blev för trängande.
 
Precis som i liknelsen med ett äktenskap - när man stjäl en gemål från någon på detta sätt kommer problemen efteråt. Den försmådda är upprörd och snuvad på sin framtid. Den lättfotade är fortfarande lättfotad, och nu har alla därtill upptäckt det och dragit sina slutsatser när det gäller pålitligheten. Stiftet - som är vigselförättare i det här fallet, borde verkligen dra öronen åt sig när inte de egna riktlinjerna (som författats för att undvika problem) följs och dra i bromsen. Det är långsiktigt bättre att tillfälligt skaffa hemhjälp än att kasta sig in i ett äktenskap med första bästa... Det gäller både män och församlingar. Annars kanske det efter några år av omorganisation visar sig att det åter är pastoratsregleringarnas tid. 
 
PS Tacka Gud för den starka västanvinden som blåste dag och natt när pappa skulle komma. Hässjorna blev genomtorra och vi körde in 19 stycken medan han var här. Nu har vi kört in sista lasset hö för i år och min arm är mycket bättre. Gud HÖR bön!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0