Om konsten att tysta kritiker

Jag har fått signaler om att min blogg läses i min hemförsamling och att det väckt negativa reaktioner, ja t o m ifrågasättande av min närvaro i församlingens liv. Visst kan jag förstå om enskilda, icke namngivna offentliga personer, som likafullt går att känna igen om man känner till förhållandena, tycker det är tråkigt och olustigt att bloggen handlar om dem när jag inte berömmer dem. Jag ska tänka mig för ännu noggrannare i fortsättningen, även om det nästan är omöjligt för mig att blogga om jag inte får göra det utifrån exempel. Även om jag skriver: När jag var i X kyrka en söndag och berättar om något i allmänna ordalag så går det ju att känna igen för dem som var där! När jag kritiserar en teologi så känner sig förkunnaren av denna teologi träffad, o s v. Det är oundvikligt om man ändå väljer att läsa, vilket jag välkomnar! Jag lyfter på den här bloggen främst upp svenskkyrkliga fenomen och problemområden utifrån exempel från min vardag. Då jag är mycket aktiv i min hemförsamling är det naturligt att många av exemplena kommer därifrån. Det innebär ju inte att det är bättre i de flesta andra församlingar, eller att det inte finns positiva saker också. Jag kritiserar personer i personliga samtal med den det berör i nomalfallet. Men när jag på bloggen skriver om offentliga personers offentliga gärning som exempel på fenomen, teologisk förskjutning och liknande så är det oundvikligt att det finns personer bakom exemplet, även om kritik av dem inte är syftet med bloggposten. Å andra sidan - eftersom det är offentliga uttalanden jag använder mig av kunde det ju lika gärna ha varit en journalist där och hamnat i tidningen. Jag har inte offentliggjort något som inte redan var offentligt och det som andra offentliggör genom t ex predikan måste även jag få kritisera. Jag får å andra sidan också vara beredd på kritik för vad jag skriver offentligt på bloggen, men jag skulle uppskatta om den kritiken rör innehållet och framfördes i bloggens kommentarsfält eller till mig personligen.

Låt mig förklara: Jag är medlem i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är enligt lagen om Svenska kyrkan en evangelisk-luthersk och demokratisk folkkyrka som under överskådlig tid har varit organiserad i territiorialförsamlingar. Som boende i Vännäs församling så är jag hänvisad till: Vännäs Församling. Jag är inte tillåten att byta församling med mindre än att jag flyttar och det kan jag i princip inte p g a att jag är bunden till torvan genom mitt jordbrukande. Jag är visserligen med i en nomineringsgrupp som vill införa fri församlingstillhörighet, men detta är inte verklighet ännu. Men många tycks i tanken redan ha övergett territorialförsamlingen. Det har däremot inte jag gjort, jag är lojal mot den rådande ordningen.

Svenska kyrkan är också en folkkyrka. Folkkyrkan kännetecknas av att man inte avkrävs någon trosbekännelse för att få vara medlem. Ingen kan heller kastas ut, inte ens den som kritiserar. Ämbetsbärarna är kontrollerade, men den vanlige medlemmen kan inte ens uteslutas om den är verksam som satanist och sitter i fängelse för att ha bränt ner sin församlingskyrka. Folkkyrkan sägs också vara en kyrka med högt i tak och låga trösklar. Sägs skriver jag för det verkar inte heller självklart.

Svenska kyrkan är också demokratisk. En viktig demokratisk princip är att de som har ansvaret kontrolleras och kritiseras offentligt och fritt, utan att de som gör det (publicister, bloggare etc) riskerar att råka illa ut, det ska rättssystemet se till. En fungerande demokrati kräver denna offentliga kritik för att fungera, men sorgligt nog är de flesta media både ointresserade av och okunniga om Svenska kyrkan, särskilt på församlingsnivå. Där är bloggare viktiga, särskilt så länge det är meningen att Svenska kyrkan ska styras av alla medlemmar genom kyrkovalen, inte bara av dem som har egen insyn. I verkligheten får man nog utstå ett och annat som sanningssägare både i kyrkan och det sekulära, men faktum kvarstår att demokratin är beroende av att människor vågar ha en mening och stå för den i den offentliga debatten.

Svenska kyrkan är också evangelisk-luthersk. Det borde innebära att både hänvisningar till evangeliet och till Luther i argumenteringen kring aktuella frågor skulle ha en stor tyngd. Men också att det allmänna prästadömet tillmäts en stor betydelse. Det är församlingen som genom att läsa sin Bibel och katekes ska bedöma om det som prästerna predikar är värt att ta till sig. Den som går in i ett prästämbete i en evangelisk-Luthersk kyrka borde därför inte förvånas om församlingsmedlemmar både anser sig ha rätten och modet att på lutherskt vis tillrättavisa präster som inte håller sig till läran och dessutom varna andra för den felaktiga undervisningen. Det är enligt Luther församlingens uppgift.

Så sammanfattningsvis finns det nog bara ett sätt att tysta kritiker som varit med i församlingskärnan mycket längre än de flesta anställda och vid det här laget genomlevt ett tiotal präster: Nämligen att lyssna på dem och ta till sig vad de säger. Om det skrivs för mycket negativt om församlingen här på bloggen: Ge mig anledning att skriva något positivt istället! Tag mig i bruk med mina idéer och gåvor och låt oss hjälpas åt att förändra saker!

Jag kämpar inte mot någon människa av kött och blod med den här bloggen, bara mot de strukturer som vill döda engagemang, tysta evangelium och sprida lögnen att det är bra och mysigt som det är. En församling är inte en klubb för inbördes beundran: Den ingår i ecclesia militans - den stridande kyrkan. Jag hoppas att ni kära läsare inte tappar modet av att jag kritiserar somligt. Min närvaro i församlingens liv visar väl att jag inte har tappat hoppet! Så vad hoppas jag? Jag hoppas att den syndare som är jag och alla andra syndiga människor som tillsammans med mig utgör Vännäs församling genom tron såsmåningom ska uppgå i ecclesia triumphans - den triumferande kyrkan. Men för att detta ska ske vill det nog till att både kritikerna och väktarna på Sions murar fyller sin kallelse!

Kommentarer
Postat av: Andreas Holmberg

Kämpa på! Det har ALLTID varit dåliga ledningars "trick" att likställa kritik av ledningen med kritik av landet/partiet/samfundet!!! Arbetarrörelsen stämplades ju närmast som landsförrädisk för 100 år sedan, när den ville ha demokrati. (Att det fanns revolutionärer av närmast bolsjevikisk art är en annan sak). Och vi har väl inte glömt hur Göran Persson på 90-talet brännmärkte dem som "for omkring och talade illa om vårt fina land" (d.v.s. om den socialdemokratiska regeringen - "staten det är jag", typ). All oppositions villkor är att man blir ansedd som gnällig (att man ibland ÄR det i överkant är en annan sak) och ofta illojal med det sammanhang där man verkar.



Nå Gunvor: är du baptist kan ditt engagemang i kyrkan med skäl ifrågasättas, likaså om du är papist. Men är du evangelisk-luthersk mer än genomsnittet (och så tycker jag det verkar) ska du frimodigt fortsätta hålla fanan högt. Lag och Evangelium utan stympning eller sammanblandning, det är god lutherdom.



Vi ska ju fira reformationsjubileum snart (500 år bevars!!!) och det kan vi ju inte göra genom att fira att vi i Svenska kyrkan hittar på nya läror bäst vi vill. Reformation betyder re-formation, d.v.s. att det som urartat återställs. I det arbetet har även skarp kritik av kyrkans ledning sin alldeles givna plats, oavsett om vi blir bannlysta eller inte. (Själv har jag - som kantorsstuderande dissident - i snart 2 år inte ens fått ÖVA på en enda av hempastoratets orglar eller övriga instrument!).



Det måste ändå finnas NÅGRA gränser för dumheterna. Jag tror inte ens att "Svensson" köper det närmast suicidala budskapet "Det finns ingen död som ej bytes i glädje" (Verbums begravningsmagasins förstasida i 40 000 ex 2009). Eller queerbudskapet att det inte finns någon särskild vits för ett barn med att, allt annat lika, ha en pappa jämfört med att ingen pappa ha. Eller den närmast gnostiska tron att även pappor kan föda barn.



Reclaim the church! Reformation 2017!

2011-09-30 @ 14:46:53
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Rickard Lind

Fortsätt Gunvor!

Låt inte de ljumma i Anden få avväpna den stridande kyrkan!

+

2011-10-05 @ 12:28:55
URL: http://vocatioindelebilis.blogspot.com/
Postat av: Tobbe

Har läst din blogg sedan du startade den. Har aldrig upplevt att du varit oskäligt kritisk.

Du, som bekännande kristen lekman och församlingsmedlem, du ÄR församlingen lika mycket som de anställda.

2011-10-11 @ 23:20:38
Postat av: Ylva Gerdås

Hoppsan hejsan! Är det åsikts-, yttrande- och religionsfrihet här i landet eller ej? Bara undrar... Keep bloggin' sister!

2011-10-19 @ 17:48:19
Postat av: Sofia L J

Det är helt sjukt att du ens får sådana signaler. Skämmas borde den som avger dem. Det kan du citera mig på.



Min egen berömda soon-to-be bok handlar ju till stor del om sådan här missriktad omsorg om kyrkan. Jag har jobbat på bra under hösten och tänkte använda nästa vecka till att skriva varje dag. Den här bloggposten - föranledd av de facto fiender till kyrkan som försöker att tysta dig- gav mig bara eld under brasan.

2011-12-18 @ 09:51:51
URL: http://sofialillyjonsson.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0