Julen III - sångerna

Idag passade jag på att sjunga julsånger medan jag var i tvättstugan, det är så bra akustik där! Eller för att vara sanningsenlig - jag upptäckte att jag hade fått någon av "nonsensjulsångerna" som barnen lärt sig i skolan på hjärnan och ville bli av med den. Ska man måsta sätta hårt emot hårt och låta bli att delta på barnens avslutningar för att inte ta med sig dessa hem? Det går ju iallafall inte förstås, när man har med sig barnen och deras glada sång. Problem blev det iallafall - när vi försökte sjunga tillsammans ville de sjunga något de kunde - och då ska tilläggas att jag föreslog "gläns över sjö och strand" för att jag inbillade mig att alla kunde den. Tråkigt att inte kunna sjunga julsånger med sina barn! De som de lär sig i skolan kan inte jag (annat än små efterhängsna fraser som jag helst inte VILL kunna) och tiden att öva hemma tillsammans på kristna julsånger är begränsad under terminen.

När jag sjöng i tvättstugan började jag ganska snart inse vilka mängder julsånger jag kunde och dessutom blev jag mer och mer upplyft av innehållet i de sånger jag sjöng. Många av de traditionella julsångerna rymmer ofta mer av evangeliet än en ordinär svenskkyrklig predikan nuförtiden och dessutom mer koncentrerat genom det format som sången är. Inte för inte använde sig Luther av psalmsång även i undervisningssyfte. Så visst går det att förstå att det är farligt med kristna julsånger för dem som vill utrota traditionell kristen tro! Om ni minns Ulla Karlsson-debatten så uppkom den just för att Ulla Karlsson menade att innehållet i påskens psalmer var förlegat med sitt tal om synd och offer. Vad sägs då om följande:

   "O helga natt, o helga stund för världen, då Gudamänskan till jorden steg ned.
    För att försona världens brott och synder, för oss han dödens smärta led."

Julens psalmer blir lika obekväma om man inte håller med om att kristendomen bygger på att Gud uppenbarade sig själv som Jesus för ca 2000 år sedan och att vår kunskap om Gud är beroende av att Gud blev människa och delade våra villkor just där och då i historien. Gör vi det måste vi erkänna att den kunskapen inte blir större för att allt längre tid går efter det - tvärtom - vi vet lättare mycket om nutiden. Därför är det rimligt att apostlarna visste mer om vad Jesus sa och gjorde på jorden än vi gör - speciellt om vi inte lär av dem! Kanske just därför har tradering hållits högt i kristen tradition och kultur. Men dagens samhälle värderar inte detta - vare sig när det gäller apostlarnas tro eller hur man gör skor - det ska gå fort och vara senaste mode. Ändå höll skorna bättre förr när byskomakaren omsorgsfullt nubbat dem! Ska vi då helt enkelt bli vid vår läst? Så enkelt är det inte heller. Kyrkan måste vara där människor är och leva i världen. Däremot får vi aldrig leva av världen. VI får inte köpa tanken på att när allt annat slits och slängs måste det också gälla evangeliet! Eller julsångerna, eller våra relationer! Och allt annat - går det inte vid närmare eftertanke att ta till vara på mer för både miljöns och de fattigas skull? Vi behöver vara profetiskt kritiska i vår egen tid, även om vi är kallade att leva i den. Allt var inte bättre förr, men allt var inte sämre heller!

Jesu uppståndelse var en början på det nya. Det nya står inte i motsats till det gamla. Allt innefattas i Guds stora plan. Eller som Uno Svenningssons textrad: "Det är tid att gå vidare, det är tid att börja om". Det skulle kunnat vara en julsång: Varje år går vi vidare med Jesus genom att börja om där vid krubban och sjunga om de gamla sångerna, inte för att vi är sentimentala som i "nonsensjulsångerna" utan p g  a löftet: Guds ord skall inte förgå. Finns det då något mer nyttigt att lära sig utantill för generation efter generation? Det är inte sentimentalitet och nostalgi utan framsynthet och strategi!


Och det hände vid den tiden:
till kung Davids Betlehem
Josef och Maria rider,
men där finns ej rum för dem.
När Guds moder föda skall
blir hon visad till ett stall.

2.
Han som skapat universum
som satt lagarna för allt,
delar med en åsna husrum,
tar ett hjälplöst barns gestalt,
vilar i en modersfamn.
Jesus Kristus är hans namn.

3.
Timmermannen Josef vaktar
barnets bädd i krubbans halm.
Och Maria nynnar sakta
för sin son kung Davids psalm.
Djurens blanka ögon ser
undret som i natten sker.
4.
Herdar, fattiga och frusna,
långt från stadens port och tull
ser omkring sig mörkret ljusna,
hör en sång av glädje full:
Er stor glädje bådar jag!
Frälsaren är född idag!

5.
Rymden fylls av änglaröster:
Ära, ära vare Gud!
Stjärnan som står klar öster
bär om nyfödd konung bud,
visar väg för vise män
som vill hylla konungen.

6.
Ännu löftets stjärna brinner.
Julens bud kring jorden når.
Släkten efter släkten finner
vägen som till barnet går.
Till vårt hem i Faderns hus
lyser oss den stjärnans ljus.

Eva Norberg Hagberg 1971 efter
Cecil Frances Alexander 1848


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0