Kain och Abel

I söndags reflekterade jag om en tavla i min hemförsamling. Det var första gången jag blev ombedd att säga något där sedan jag började läsa teologi så det var ett stort ögonblick för mig, även om jag bara fick fem minuter på mig. Det här är vad jag sa:


Berättelsen om Kain och Abel har mycket att säga till oss. Människan är sig lik genom historien. Jag minns själv hur det var att bli slagen ur brädet av lillasyster. Det var svårt att älska henne då!  I episteltexterna framhålls Abel för sin rättfärdighet, som ett föredöme för oss. Och vi varnas för att gå Kains väg. Vi ska inte vara som Kain står det i 1 Johannesbrevet 3, utan älska vår broder. Jesus nämner också Abel när han anklagar fariseerna och de skriftlärda. Jag läser från Matt 23: 34-36


"Därför skall jag sända er profeter, visa män och skriftlärda. Somliga av dem kommer ni döda och korsfästa och andra kommer ni att piska i era synagogor och jaga från stad till stad. Så skall allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, alltifrån den rättfärdige Abels blod, till blodet från Sakarja, Berekjas son som ni mördade mellan templet och altaret. Sannerligen, alltsammans skall detta släkte få svara för."


Att gå Abels väg är att vara beredd på att få lida för sin tro, och t o m dödas för den. Det är vad det innebär att säga ja till Jesus för många människor runt om i vår värld och ibland även i vår eget land – många blir retade för sin tro runt om på skolgårdar i Sverige.

Jesus syftar också på den död han själv går till mötes i den här texten. Varför tål då inte detta släkte sina profeter? Varför dödade Kain Abel? Texten berättar att Gud föredrog Abels offer. Avundsjukan är en stark kraft. Den religiösa eliten på Jesu tid var de som borde vara närmast Gud. Så uppträder det en simpel gallilé som drar folket till sig. De märker att han behagar Gud och undervisar med makt till skillnad från dem. Jag tror de precis som Kain blir avundsjuka. Gör inte vi likadant? Blir vi enbart glada om personer i vår närhet berättar om hur de fått svar på sina böner eller hur de blivit välsignade av Gud i sina liv? Eller tänker vi: Tänk vad överspända och barnsliga folk kan vara… Eller: varför får jag aldrig svar på mina böner? Ändå var kanske Guds avsikt att vi skulle bli välsignade genom dem vi är avundsjuka på.

I bergspredikan säger Jesus: Ni har hört att det blev sagt: ”Du ska inte dräpa. Men jag säger er: Den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom”. Vi är alla ättlingar till Kain. Därför bör vi också göra som han gjorde EFTER det att han hade dödat sin bror. Han bad Gud om nåd. Han insåg att han inte orkade bära straffet själv. Och Gud gav honom i nåd ett märke som skulle rädda hans liv, fastän han förtjänade döden för sin synd.

Idag är det palmsöndagen. När Jesus går mot lidandet och döden är det vårt straff han har tagit på sig. Vi sjunger i högmässan ”Herre du blev vår broder, du känner vår nöd. Du bar den på ditt kors, ge oss din frälsning”. Vi blir räddade till evigt liv genom korsets tecken, vårt Kainsmärke. Vi blir förklarade rättfärdiga genom det Jesus har gjort för oss. Vi är både som Kain och Abel, eller som Luther sa: På samma gång rättfärdiggjorda och syndare. Så när jag ser den här tavlan tänker jag på hur det är att vara kristen och hur Jesus genom den Helige Ande bor i oss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0